En häftig resa i nuet

Själva handpåläggningen på Rr 59 blev nog en av de kortaste ögonblicken i den stenens historia. Högt vatten i Tone älv, mycket regn i veckor till dagarna innan då solvärmen slog på, tät hög växtlighet runt om tomten som gräns stenen står på...ja perfekt drivhus för mygg, knott, mott o alla andra stickinsekter. Kunde inte var snabb nog att ta bilder o ge mig iväg till Cape East när det satt hundratals mygga på ben, armar o ansikte där de kom åt. Oavsett det så infann sig en skön, lugn känsla under paddlingen uppför älven trots att det fick bli en ren 500m sprint pga den strida strömmen.

Jag grejade det faktiskt.... hela rackarns kusten!

Detta trots det taskiga vädret, kulingar, jättevågor, vindvridningar o allt som låg på hela tiden norr om Gävle och ända upp till dagen före Haparanda. Jag hade i o för sig 2 medvindsdagar under resan. De 215 milen som det stått att den svenska kusten omfattar blev en bit över 258 mil på 61 dagar för mig. Ett snitt strax över ett maratonlopp per dag eller 43 km inkl 3 liggdagar o 3 halvdagar då jag fick vänta ut vind o vågor
Samtidigt i denna tillfredssällelse att ha genomfört en nästan 15 årig dröm vill jag skicka en tacksamhetens tanke till min kompis Anders som gjorde att vi tog steget över tröskeln o kastade oss iväg på detta projekt, om de kul förberedelserna, diskussionerna, planeringarna osv o att vi grejade hela Väst-, Sydkusten samt Hanöbukten tillsammans. Och ett JÄTTE-STORT TACK till alla er som följt först Anders o mig o senare min resa med uppmuntrande hejarrop. Ni ska bara veta hur skönt det kändes när jag låg inblåst på en rackig fiskestugas uteveranda och inte kunde slå upp nåt tält eller fick kryssa pga stora vågor o hård motvind. Nu väntar returen till den normala vardagen men jag kommer aldrig att glömma denna resa.......i Nuet!

/Bengt